Om köttet kommer från Mamma Mu eller Lilla Gubben kan väl egentligen kvitta. Den där lasagnen innehöll ju ändå bara en tiondel kött. Och även om det förhöll sig såsom deklarerats och som alla snabbmatsgastronomer tydligen alltid haft en väl etablerad uppfattning om, dvs att köttet faktiskt kom från en ko, så krävdes ju ganska intensiv animalisk släktforskning för att utröna var denna kossa egentligen hade sitt ursprung. Att sudda ut gränserna mellan Europas medlemsstater har tydligen underlättat ett kontrollfritt resande för både studenter och nötkött…

Eftersom den ifrågavarande rätten och dess gelikar i storkökets produktportfölj är djupfrysta verkar innehållet av dyslexibefrämjande bokstavskombinationer i form av konserveringsmedel i alla fall vara begränsat, vilket kunde vara av intresse om man inte vill få i sig onödigt stor mängd okända och onyttiga kemikalier. Dessvärre kunde man i det finstilta läsa att råvarorna som används, underförstått nomadköttet, alltjämt under transport kunde innehålla något åt det hållet. Sannolikt för att möjliggöra en postum globetrotterkarriär utan alltför omfattande förruttnelseprocess.

Om man inte med kraft vill utmana sitt kontrollbehov så pass att man med ett brak springer rakt in i väggen och ut på andra sidan med Prozacpiller virvlandes runt fötterna och högkostnadsskyddet fladdrande runt halsen så vore det nog en bra idé att antingen låta frysdisken förbli oöppnad nästa gång man storhandlar, alternativt etablera en betydligt mer generell bild av djurfloran än den vi vant oss vid. Färre grupperingar där kreaturen i respektive grupp likställs avseende ätlighet oavsett om de har horn, pucklar eller taggar. Häst och ko fick väl sannolikt samsas i gruppen ”diverse fyrbeningar”, och har man bara förvällt den gode Brunte ordentligt, låt vara i rumänskt kranvatten, så kan han säkert tjäna som icke sjukdomsbetingande människoföda.

Please follow and like us: